Inte blir det mycket stickat nu.
Husvagnsliv, dagar på stranden, sommar som väntar. Jag brukar aldrig sticka så mycket på sommaren, men nu har det varit segt med stickningen länge. Det är så mycket annat som lockar. Jag har provat nya recept. Jag har flyttat. Och framför allt har jag läst flera bra böcker den senaste tiden. Men nu börjar det klia lite i stickfingrarna. Jag har en randig tröja på gång till Beppe som aldrig blir klar. Sen fyller Frode snart år och jag vill sticka en kofta till honom. En rosa. Och så har svärmor önskat sig torgvantar.

Nu har jag i alla fall upptäckt att det finns en återförsäljare för Drops garner i Mariehamn! Dit ska jag gå när vi är i stan nästa gång. Och låta mig inspireras!

Fina små saker!

F önskade sig handledsvärmare, så av lite olika rester blev det de här:

Jag gjorde ett hålvarv som jag vek in, så det blev en uddkant. Fina!



Här är ett av mina nästa projekt: en trekantssjal ska det bli av det här entrådiga garnet spunnet av ull från Spinspiration. Jag tror det ska bli en med en hålrand i mitten, de är snyggast.

Idag är det GROUNDHOG DAY!

Murmeldjurets dag alltså.
Ni har väl sett den knäppa filmen med Bill Murray, då han som straff för sin arrogans får uppleva samma dag om och om igen - Groundhog Day i den lilla amerikanska hålan Punxatawny. Grejen är i alla fall att om murmeldjuret denna dag kan se sin egen skugga kommer vintern att fortsätta i sex veckor till... annars blir det en tidig vår.



Eftersom vi inte har något riktigt murmeldjur i familjen får man ta vad man har: ett stycke gosedjursmurmeldjur samt en ovanligt lurvig kanin...

Ser ni, de ser faktiskt sina skuggor! Sebbe hade någon teori om att eftersom gosedjuret faktiskt inte KAN se och Pricken tittade åt ett annat håll så kanske det inte gills, utan blir en tidig vår ändå.
Annars får vi väl vänta oss vår nån gång efter mitten av mars!

/maria/

Årets julklappar

till finaste familjen.

muddar till kusin Tilda

torgvantar och mössa till Lukaspojken och mössa och muddar till Älskling

vantar (i rosarandigt såklart!) till kusin Elviran och små små sockor till kusin Eijan

sockor och halsduk till liten Frode, vantar och halsduk till fina Beppen

Många varma sköna stunder önskar jag er,

käraste ungar, kusiner och älsklingar!

Både mamman och barnen vill visa lite saker!

Efter biobesöket - då man kommer ut i den vanliga världen, och det inte är så där mycket färger och varmt och spännande längre - inträder lätt lite trötthet. Då måste man skapa:

Pokemonarna behövde ett hus. Med många detaljer och roliga funktioner. Här ser man vad den nu heter sitta på sin pinne på balkongen.


Det finns förstås en rutschkana med stege och en gunga utanför.

Allt görs i kartong, tejp, häftmassa och Karlssons Klister. Och tändstickor.











Och så har ytterligare några pyttesmå saker i alpacka blivit färdiga. Det börjar bli bråttom nu, kläckningsdatumet närmar sig!

Annars spinner jag mycket. Det är så kul! Jag kardar ihop alpacka med shetlandsull och det blir ett starkt, mjukt garn som jag tror jag ska göra vantar av.

/maria, d och a/

Snabbstickat!

D har fått ullsockor, stickade i det här:

"Zauberball" heter garnet, bild från yllotyll. Ett nystan ska räcka till ett par strumpor, och det gör det verkligen med god marginal. Det är 75 % ull och 25 % polyamid, tur att jag inte är ullrabiat längre...


Sockorna blev mjuka och fina, han gillar ju mycket färg. Bredvid ligger A:s nya vantar, stickade i dubbelt garn - hemspunnen ull från Spinspiration och en tråd av de gröna nyanserna i Zauberball. Blomman som är broderad på vanten är gjord av Zauberballgarn, röda/oranga/gula nyanser. Jag brukar ju inte brodera, men det ska jag nog börja med från och med nu. A blev förtjust!


Och så var jag och handlade garn idag, till en tröja till D. Hon som säljer har egna får och skickar ullen till Solkustens Ullspinneri. Garnet är härligt mjukt. Det är ull från Åsenfår och en finsk allmogeras, den ullen är den allra mjukaste.

Tre hekto ullgarn, nu ska jag nysta!


/maria

Lite nytt...

Jag stickade lite varma saker till en ännu ofödd människa, det gick i en hast för det var BRÅTTOM! Att sen barnet inte ska födas på den här sidan nyår, det spelar ingen roll för en liten blivande mamma som tänker på de där frusna små fingrarna...

I sländspunnet kashmirgarn, tvåtrådigt, och med kantning av angoragarn, blev det en liten mössa. Mönstret är Nöstebarns i mosstickning.
Vantarna är egen modell, och jag tänkte på att de ska kunna dras upp ända till armhålorna.


Torgvantarna är till D. Han har dem nästan jämt, men han hade hellre velat ha med fingrar, så det får bli nästa gång.
Också sländspunnet, i handfärgade fibrer, tvåtrådigt.







Jag har börjat sticka sockor på nytt sätt. Slätstickning med roliga mönster. Ett par, i hemspunnet garn, har jag gett bort till R. Men de här blev klara igår:


De är till mig, stickade i ett garn som du kanske känner igen, J.
Det räcker till vantar också.






Mitt nya projekt är "Susies reading mitts" eller snarare "Sarahs reading mitts". Finns att beskåda på L:s fina blogg som finns på http://viffla.blogspot.com. Jag håller på att spinna en underbart mjuk alpackaull i något slags ljust grått garn med lite rosa i (!) till vantarna.
Och så pågår det ju samtidigt lite små sockor, en lite större mössa (bebisen D växer så det knakar) och en och annan liten tröja, som inte är klart ännu...
Stora D skulle också behöva en ny tröja. Den jag gjorde förra året, i dubbelt garn, tycker han är för varm och han använder fortfarande den grå jag stickade för mer än två år sedan... Det är dags för något nytt nu. Den gamla tröjan finns kvar på http://skabarastickautvarvet.blogg.se/2008/august/
Ull är fantastiskt! Tröjan ser faktiskt fortfarande helt ok ut, fast han har använt den så gott som varje kylig dag sedan dess, under jacka eller som enda ytterplagg. Han är som sin far - har man hittat något man gillar att ha på sig, varför variera sig? Anna och jag däremot, vi gillar att ha flera saker att välja på!

/maria/